Söndag 18 augusti 2013

Som jag nämnde för ett tag sedan var jag i Manchester och Liverpool och såg fotboll i våras.
Fantastiska matcher! Liverpool – Chelsea med ca. 45 000 åskådare.
Manchester – Aston Villa nästan 76 000 åskådare. Sistnämnda var matchen när Manchester säkrade guldet. Vilken kväll det var!
Mycket folk, härlig stämning, glädje, kul. Bara roligt.

Bråk? Nej inte alls. Hur lugnt som helst.

Det var inte svårt att konstatera att klubbarna och myndigheterna har tagit kommandot.

Innan jag hämtade biljetterna till matchen i Manchester läste jag på den voucher som vi hade fått. Där stog ungefär så här: ”Du ska veta att du sitter på en del av arenan som tillhör Manchester Uniteds supportrar. Om det skulle visa sig att du på något sätt visar att du håller på bortalaget eller har på dig kläder som visar det så kan du bli nekad entré. ELLER BLI UTSLÄNGD FRÅN ARENAN!”

Oerhört tydligt vem som bestämmer. Inget snack.

När vi kom till både Anfield och Old Trafford var det fantastiskt med folk utanför. Oerhört mycket. Men hur lugnt som helst. Självklart mycket poliser och vakter. Överallt.

Att gå in genom insläppen är väldigt speciellt. Trånga smala entréer. Jag fick nästan gå på tvären för att komma in. Vi passerade fyra vakter på vägen som kollade mycket noga. Det låg drivor med paraplyer och annat utanför som man helt enkelt fick lämna ifrån sig.

Att insläppen är så trånga är för att undvika att det går att storma sig in (som Black Army gjorde i Borås i våras) och därmed få med sig bl a pyroteknik in på Arenan.

Väl inne på arenan kommer man till sin sektion. Det går inte att gå runt arenan och komma in på sektioner där man inte hör hemma.

När man har satt sig så sitter man. Punkt. Sittplats runt hela arenan. Ingen tillåts stå upp. Förutom när hemmalaget anfaller. Så fort Manchester eller Liverpool passerade mittlinjen så steg ett avgrundsvrål. Man hörde ett smattrande när alla stolar slog ihop och stämningen blev fantastisk. Otrolig! När det blev mål så kan du säkert tänka dig hur det lät.
Om det var någon som försökte ställa sig upp när det inte var anfall eller om man inte satte sig ner direkt så var vakterna  framme med en gång. ”Sit down lad’s!” hördes mer än en gång. ”Sit down lad’s or you’re out!”. Var sista varningen.

Runt planen satt vakter. Vakter som tittade ut mot publiken och hade koll. Under den sista halvtimman började vakterna runt planen visa sig.  Varje gång det blev en avblåsning flyttade de närmre sid- eller kortlinjen och satte sig upp. De markerade väldigt tydligt att de fanns där.

Inget snack vem som bestämde.

Två fantastiska matcher som lämnade underbara minnen. Underbar stämning! Fantastiskt positivt! Bara glädje!

Och ingen pyroteknik!

Därför är det så oerhört trist att uppleva det som hände på Gamla Ullevi igår. Hoppas att Elfsborg och Guliganerna äntligen tar krafttag mot de som förstör. Oehört trist. Definitivt inget som har på en fotbollsarena att göra. Vad blir det nästa gång? Raketer? Bengaler?

Så länge det här pågår blir det inte en spänn från mig i Guliganernas bössor. Hörde många sådana kommentarer på läktaren igår. Tycker dessutom synd om de som hade ont av röken.

Inför machen mot Celtic sa Jörgen Lennartsson att han gärna ville ha den tolfte spelaren i form av vrålet när hemmalaget passerar mittlinjen. Stödet, hjälpen. Som i England och Skottland. Precis så ska det vara.

Inte som på Gamla Ullevi igår.

Det förstör bara.

Annonser

Etiketter:

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: